Publicerad i Svenska Dagbladet 30 december 2018
Mer än hundra dagar har passerat sedan valet och Sverige har fortfarande en övergångsregering. Trots att moderatledarens regeringsunderlag inte tolereras av riksdagen har en M/KD/SD-budget klubbats igenom. Den budgeten sätter nu ramarna för det kommande året, oavsett hur en tillträdande regering tar form. Det är en tydlig högerbudget: Stora skattesänkningar för de rika och resursstarka istället för investeringar i allas trygghet och välfärd. Det är en budget som slår hårt mot vanligt folk.
Men om det gungar och stormar i de politiska institutionerna, så står den svenska arbetsmarknadsmodellen – med konstruktiva parter – stadigt på plats. De senaste åren har fackföreningsrörelsen och arbetsgivarsidan slutit flera viktiga överenskommelser.
Genom etableringsjobben har vi utformat en modell för att underlätta för nyanlända och långtidsarbetslösa att komma i arbete, och samtidigt främja arbetsgivarnas kompetensförsörjning.
Med ett gemensamt förslag om ändringar i strejkrätten har LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv formulerat vad som krävs för att de grundläggande spelreglerna för vår modell ska gälla för alla och på hela arbetsmarknaden.
Parterna har tagit ansvar i viktiga EU-frågor, till exempel i arbetet med att göra svensk rätt förenlig med EU:s visstidsdirektiv och genom bildandet av ett EU-råd.
Med dessa initiativ har parterna levererat nya lösningar för en välfungerande arbetsmarknad. En sak har varit helt avgörande för att lyckas – att regeringen varit beredd att lägga egna initiativ åt sidan när vi parter levererat genomarbetade och väl förankrade förslag. För att detta framgångsrika arbete ska kunna fortsätta krävs politisk stabilitet.
För att upprätthålla en stark sysselsättningsutveckling som ger förutsättningar för konkurrenskraft och välfärd krävs åtgärder nu. Politiska låsningar får nu inte stå i vägen för välbehövliga och brådskande reformer.
I. Låt parterna förhandla och lägga förslag om arbetsrätten. Låsningarna mellan de politiska partierna är svåra när det gäller arbetsrätten. Från borgerligt håll ställs krav på lagstiftning om sänkta löner och uppluckrad arbetsrätt. Men det skulle äventyra den svenska modellen. Parterna förhandlar just nu om trygghet och omställning. Arbetsgivarsidan vill där se förändringar i anställningsskyddet. Vi från LO vill se bättre möjligheter till omställning och fler fasta heltider. Om detta samtalar vi. Låt oss göra klart dessa förhandlingar så kan vi sen presentera för politikerna de förändringar vi som parter kommer överens om.
II. Arbetsförmedlingen behöver reformeras. Arbetsförmedlingen ska matcha arbetssökande med arbetsgivare, och se till att arbetssökande rustas för att kunna ta de jobb som finns. Idag kan varken arbetsgivare eller arbetssökande lita på att Arbetsförmedlingen klarar detta. I januari 2019 lämnar Arbetsmarknadsutredningen sitt förslag om hur Arbetsförmedlingens uppdrag bör utformas framöver. Därefter vill vi se en snabb reformering, i nära dialog med arbetsmarknadens parter. Fokus bör tydligt ligga på att effektivisera matchningen och rusta de arbetssökande. En privatisering skulle inte på något sätt underlätta en sådan utveckling.
III. Fler arbetslösa behöver utbildning. Arbetsgivarna skriker efter utbildad arbetskraft. Behoven är mycket stora, det gäller inte minst många LO-yrken. Under lång tid har varken utbildningssystemet eller arbetsmarknadspolitiken lyckats möta detta behov. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har ökat antalet utbildningsplatser. Det är bra, men det är långt ifrån tillräckligt. Här krävs insatser för att förbättra studiefinansieringen och säkra tillgången till utbildningsplatser i hela landet, förstärkta studiemotiverande insatser samt studie- och yrkesvägledning.
Vi är beredda att tillsammans med vår motpart hantera alla dessa utmaningar. Det är genom överenskommelser mellan parterna som förändringar i regleringen av arbetsmarknaden ska göras. Lagändringar kan göras utifrån våra överenskommelser. Parterna är helt enkelt bäst lämpade att säkerställa att intressen balanseras och att lagändringarna är praktiskt genomförbara.
Vi tar vår del av ansvaret för en välfungerande arbetsmarknad. Vi förväntar oss att de politiska partierna tar sin del av ansvaret för reformer som skapar en arbetsmarknad präglad av utveckling och trygghet. Vad gäller arbetsrätten är vår uppmaning till politikerna tydlig: Lämna den till oss. Om förändringar behövs tar vi hand om dem.
Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande
Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande
Berit Müllerström, LOs andre vice ordförande
Torbjörn Johansson, LOs avtalssekreterare