Publicerad i Svenska Dagbladet 20 mars 2023
I dag släpper FN:s klimatpanel IPCC den hittills största sammanställningen av det klimatvetenskapliga läget. Senare i år ska den svenska regeringen i en handlingsplan visa hur deras samlade politik bidrar till att nå klimatmålen. För att nå en både effektiv och rättvis omställning behöver regeringen fokusera på vad klimatomställningen betyder för svensk arbetsmarknad. Endast en ambitiös politik här kan hjälpa oss att möta förändringarna.
Redan förra året kunde IPCC slå fast att tiden håller på att rinna ut. Många människor är hårt drabbade världen över, och snart går det inte längre att förhindra oåterkalleliga och kraftiga klimatförändringar. Detta är ett stort misslyckande av regeringar runtom i världen. Men det betyder inte att det är kört, dock att det är ännu viktigare att prioritera klimatomställningen. Varje tiondels grad räknas. Vi måste agera snabbt. För att omställningen ska lyckas måste den vara rättvis och inkluderande. Därför är frågan om hur den gröna omställningen påverkar arbetsmarknaden en avgörande fråga för hela klimatpolitiken.
I en ny rapport om arbetsmarknadseffekterna av den gröna omställningen som LO släpper tillsammans med tankesmedjan Global utmaning visar författarna att Sverige på många sätt har goda förutsättningar för en gynnsam grön omställning. Rapporten är en kunskapsöversikt skriven av forskare vid svenska miljöinstitutet IVL. Antalet jobb som kan förväntas försvinna som en konsekvens av den gröna omställningen är antagligen färre här än i många andra länder. Men det innebär inte att effekterna på arbetsmarknaden är obetydliga. Den omställning av ekonomin som behövs för att möta klimatkrisen har redan börjat och kommer med all sannolikhet att i hög grad definiera utvecklingen på arbetsmarknaden i decennier framöver.
Rapporten pekar på att vi kan förvänta oss stora förändringar inom flera branscher som sysselsätter många människor. Fordonsindustrin ska till exempel på kort tid ställa om produktionen från bilar med förbränningsmotorer till elbilar, vilket kommer få effekter i hela värdekedjan. I byggbranschen och handeln leder omställningen till att arbetsuppgifter och därmed kompetensbehov förändras. Arbetstillfällen kommer både tillkomma och försvinna. I byggbranschen genom ett ökat fokus på energieffektivisering och cirkulära arbetsmetoder, och i handeln genom ett skifte mot försäljning av begagnade varor, reparationer och uthyrning. I flera andra branscher kan vi förvänta oss att nya arbetstillfällen uppstår. Det stora behovet av metaller för samhällets elektrifiering kommer sannolikt innebära fler jobb i såväl gruvindustrin som inom återvinning av metaller. Andra branscher där nya arbeten kommer att skapas är till exempel inom utbyggnad av förnybar elproduktion och inom ny industriell produktion av batterier och vätgas.
För mig blir slutsatsen tydlig. Den omställning av samhället som måste ske innebär också ett betydande behov av omställning på arbetsmarknaden. För att Sverige ska nå klimatmålen behövs därför ambitiösa satsningar för att stärka arbetskraftens kompetenser, omställningsförmåga och trygghet. Utan sådana satsningar riskerar vi att sakna nödvändiga kunskaper och färdigheter för att den gröna omställningen alls ska vara genomförbar. Gröna företag och jobb riskerar då att istället skapas i andra länder som har en ambitiösare politik. Utan tillräckliga satsningar riskerar dessutom omställningen att leda till ökade klyftor, orättvisor och utanförskap. Det skulle vara djupt allvarligt i sig, men också förödande för den helt avgörande acceptansen för en grön omställning.
Min uppmaning till regeringen är därför att rusta människor för den förändring som kommer att ske på arbetsmarknaden. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har varit betydelsefull i tidigare strukturomvandlingar av svensk arbetsmarknad. Dessvärre har den försvagats kraftigt de senaste årtiondena. Även arbetslöshetsförsäkringen har urholkats. Detta är viktiga byggstenar i en politik som skapar god omställningsförmåga och trygghet. Regeringen bör därför omgående agera för att öka antalet deltagare i den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen och se till att fler anvisas till reguljär utbildning med bibehållen arbetsmarknadspolitisk ersättning. Arbetslöshetsförsäkringen behöver förbättras genom att man bland annat höjer ersättningstaket. Det nya omställningsstudiestödet har potential att bli en viktig pusselbit i den gröna omställningen. Det gör det möjligt för många vuxna som är etablerade på arbetsmarknaden att vidareutbilda sig inom sitt yrke eller skola om sig. Men för att denna stora reform ska få full effekt behövs fler reguljära vuxenutbildningsplatser, och utbudet av utbildningar måste bli mer flexibelt vad gäller möjlighet till deltidsstudier och distansundervisning. Satsningar på utbildningar som möter klimatomställningens kompetensbehov behövs, till exempel inom Yrkeshögskolan. I årets budget har i stället antalet platser i vuxenutbildningen skurits ned med 25 000.
För att öka den geografiska rörligheten och säkerställa att det går att arbeta och studera i hela landet behövs bland annat investeringar för ökade pendlingsmöjligheter och bättre bredbandstäckning. Regeringens kommande klimatpolitiska handlingsplan bör ha stort fokus på hur arbetsmarknads- och utbildningspolitiken bäst utformas för att klimatmålen ska nås. Regeringen behöver själva låta utreda konsekvenserna av den gröna omställningen på arbetsmarknaden och lägga upp en tydlig strategi för hur kompetensbehoven ska säkras och arbetskraften rustas för förändringarna vi står inför.
Klimatomställningen blir alltmer akut. Hittills har frågan om hur omställningen påverkar arbetsmarknaden haft en undanskymd roll i samhällsdebatten. Det är olyckligt. Ska vi få folkligt engagemang i klimatfrågan är det nödvändigt att människor känner trygghet i omställningen. Det kräver en tydlig bild av vad klimatomställningen innebär för arbetsmarknaden och en mer ambitiös politik för att möta förändringarna.
Susanna Gideonsson, LOs ordförande