Storlockout
1980-talet inleddes med en storkonflikt. LO tog ut över 100 000 löntagare i strejk och SAF svarade med att lockouta 575 000. Under nära två veckor låg stora delar av Sverige nere. I Stockholm upphörde till exempel stora delar av kollektivtrafiken att fungera. Men till slut gick SAF med på LOs lönekrav och blåste av konflikten.
Löntagarfonder infördes 1983 men de gick inte lika långt som fackföreningsrörelsens ursprungliga förslag. I stället kom 1980-talet att präglas av högervindar. Näringslivet satsade stora pengar på att vända opinionen i mer konservativ riktning.
Demokratisering utomlands
Slutet av 1980-talet var en framgångsperiod för många av LOs internationella samarbetspartners. Hösten 1989 rasade det sovjetiska imperiet och östblocket samman över nästan en natt. I Polen vann den fria fackföreningsrörelsen Solidaritet, som under lång tid fått stöd från de svenska facken, en jordskredsseger i valet.
I Sydafrika började apartheidsystemet vackla, för att slutligen avskaffas 1994, och i Latinamerika föll militärdiktaturerna en efter en.
På LO-kongressen 1991 presenterades rapporten Det utvecklande arbetet som förespråkade arbetsplatser enligt en modell med: rättvisa och trygghet, mänskliga värden, utveckling av yrkesrollen och rationalitet. Men alla reformplaner fick läggas på hyllan när den ekonomiska krisen drabbade Sverige på allvar.
Kris och massarbetslöshet
De första åren av 1990-talet präglades av en omfattande finanskris med företagsnedläggningar och minskad konsumtion. Sverige som tidigare haft så gott som full sysselsättning fick plötsligt massarbetslöshet.
Efter valet 1991 fick Sverige en borgerlig regering. Det högerpopulistiska partiet Ny Demokrati kom in i riksdagen. Sjukförsäkringen fick en karensdag, löntagarfonderna avskaffades och sjukersättningen sänktes till 75 procent. De två extra semesterdagar som införts 1990 togs bort.
Fackföreningsrörelsen vann däremot en viktig seger när Handelsanställdas förbund 1995 lyckades tvinga den internationella leksakskedjan Toys R Us att skriva kollektivavtal.
Sverige går med i EU
Sverige gick med i EU 1995 efter en folkomröstning året innan. LOs representantskap hade ställt som villkor för EU-medlemskap att den svenska kollektivavtalsmodellen skulle gälla även i fortsättningen. Efter att detta ansågs uppfyllt förespråkade LO ett ja i folkomröstningen, men både förbunden och medlemmarna var djupt splittrade.