Sveriges första fackföreningar
Fackförening betyder en förening för facket, det vill säga yrket, från engelskans "Trade union". Anton Nyström, socialliberal läkare tog initiativ till Stockholms Arbetareinstitut år 1882, och fick i uppdrag av den då två år gamla snickeriarbetarföreningen i Stockholm att formulera stadgar för fackföreningar för arbetare. I fokus stod gemenskapen inom yrket. Programmet trycktes i 20 000 exemplar och blev riktmärke för de fackföreningar som bildades på 1800-talet.
Fackföreningsinternationalen
Det fanns både yrkesföreningar och moderna fackföreningar. År 1903 bildades den första fackföreningsinternationalen för alla arbetare. Internationella Transportarbetarefederationen från 1896 är i dag den äldsta och mest betydande av de internationella yrkesinternationalerna.
De nybildade fackföreningarna hade stora svårigheter att rekrytera varaktiga medlemmar och ofta hade fackföreningarna olika åsikter både om de allmänna arbetsgivarna och om de politiska perspektiven på arbetarnas tillvaro. Frågorna överlappade delvis varandra, men handlade även ofta om symboler som färgen på föreningens fana och efter 1890 även deltagandet i första maj-demonstrationerna.
Standar eller fana
Standaret, eller handmålade plakat, var den symbol som förde arbetarna samman i deras yrkesidentitet. De första fackföreningarna föreslog att de skulle skaffa ett standar, men fanan kom i stället att bli fackföreningarnas samlade symbol. Fanor ansågs "modernare" än standar. Däremot var det inte självklart vilken färg den skulle ha.
Den röda fanan
Diskussionerna blev många eftersom medlemmarna i de första fackföreningarna fortfarande trevande sökte efter sin identitet. Blå var hantverkets färg och på många håll föreslogs en blå fana, som även var symbol för trohet. På förslag var också vita fanor, men det var oftast den röda färgen som vann omröstningen. Rött symboliserade uppror och hade traditioner från den franska revolutionen. Uppenbart kom den att förknippas med den socialistiska arbetarrörelsen, först Pariskommunen 1871 och sedan skapandet av Andra Internationalen 1890.
Text: Suzanne Vikström
Källor: Böckerna "Klass i rörelse - Arbetarrörelsen i svensk samhällsomvandling", Lars Olsson och Lars Ekdahl, "Första Maj ursprunget – fackliga frågor av Dan Gallin (1986) och "1 maj i Sverige 100 år: 1890-1990, av Folke Olsson (1990).
Bild: ARAB