Fråga facket Fråga facket

Sånger

Första maj


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Internationalen

Text: Eugène Pottier
Musik: Pierre Degeyter

"Upp, trälar uti alla stater,

som hungern bojor lagt uppå.

Det dånar uti rättens krater,

snart skall utbrottets timma slå.

Störtas skall det gamla snart i gruset.

Slav stig upp för att slå dig fri!

Från mörkret stiga vi mot ljuset,

från intet allt vi vilja bli.

Upp till kamp emot kvalen!

Sista striden det är.

ty Internationalen

åt alla lycka bär.

Upp till kamp emot kvalen!

Sista striden det är.

ty Internationalen

åt alla lycka bär."

Hyllning till arbetarinternationalen

Den internationella arbetarrörelsens främsta sång. Sången är en hyllning till den första arbetarinternationalen, Internationella Arbetarassociationen, som konstituerades på ett möte i London den 28 september 1864 under ledning av Marx och Engels. Formsnickaren och arbetarkompositören Pierre Degeyter (1848-1932) tonsatte dikten 1888.

Den svenska översättningen av Henrik Menander framfördes första gången i maj 1902. En av verserna översattes inte av Menander eftersom Hjalmar Branting tyckte den var olämplig. Senare har den dock översatts:

"Till krigets slaktande vi dragits

Vi mejats ned i jämna led

För furstars lögner vi slagits

Nu vill vi skapa evig fred

Om de oss driver, dessa kannibaler,

mot våra grannar än en gång

vi skjuter våra generaler

och sjunger broderskapets sång.

Eugène Pottier var medlem av Pariskommunen och skrev originaltexten i samband med kommunens fall 1871. Den publicerades postumt i Pottiers "Revolutionssånger" 1887.

1 Maj

Text: Hannes Sköld, 1911
Musik: Isländsk folkmelodi

Första maj, första maj

varje sliten kavaj

blir en mantel av strålande ljus,

varje trött proletär

glömmer mödornas här

och går drucken av vårvindars rus.

O du älskogens vår.

som befriande går

över landen i segrarefärd,

du är drömmens också,

och var blick i det blå

är en blick in i undrenas värld.

Vart förtryckarnas hot,

varje vardag med sot

blir i dag som en lumpen legend.

Och vår håg och vår hand

röres fritt utan band,

och vår blick är mot framtiden spänd.

Hannes Skölds (1886-1930) text publicerades första gången i "Sånger om striden och om kärleken", 1911. Hannes (Johannes) Sköld, fil dr och docent i Lund samt författare var bland annat med om att tillsammans med Z Höglund och Fredrik Ström ge ut den antimilitaristiska och socialistiska handboken "Det befästa fattighuset", 1913.

Arbetets söner

Text: Henrik Menander
Musik: Nils P. Möller

"Arbetets söner sluten er alla

till våra bröder i syd och nord!

Hörnen I ej hur mäktigt de skalla,

ut över världen befrielsens ord?

Ur den förnedrande träldomens grift,

upp till en hedrande ädel bedrift!

Oket med påskriften "Bed och försaka"

länge oss nedtryckt i mörker och nöd:

/: Människovärdet vi fordra tillbaka.

Kämpa för rättvisa, frihet och bröd!:/

Spreds av August Palm

Korkskärare Henrik Menander (1853-1917) blev den 1 juli 1890 ombudsman för nybildade Skandinaviska korarbetareförbundet. Han var även journalist och medarbetare i August Palms Folkviljan och Arbetet startad av Axel Danielsson 1887. Menander skrev Arbetets söner när "Foreningen for Socialismens Fremme i Sverrig", där han var sekreterare, skulle göra en utflykt från Köpenhamn till Malmö den 2 augusti 1885. Då var melodin den allmänt kända skolsången "Vindarnas kör" (Upp genom luften, bort över havet etcetera) med text av P.D. A Atterbom och musik av kantorn vid Lunds domkyrka Nils P. Möller.

Sången publicerades i Socialdemokratens första provnummer den 25 september 1885 och spreds tryckt på flygblad av August Palm under hans agitationsresor.

Text: Suzanne Vikström

Källa:"1 maj i Sverige 100 år" – Folke Olsson.